'%3e%3cpath%20d='M0%2029V0.5L24%2014.8L0%2029ZM2%204V25.5L20%2014.8L2%204Z'%20fill='black'/%3e%3c/g%3e%3cdefs%3e%3cclipPath%20id='clip0_225_93892'%3e%3crect%20width='24'%20height='28.5'%20fill='white'%20transform='translate(0%200.5)'/%3e%3c/clipPath%3e%3c/defs%3e%3c/svg%3e)
UR Samtiden - Tyst vår - 60 år senare
33 minArvet efter Tyst vår. Ett samtal om hur Rachel Carsons bok "Tyst vår" påverkat miljödebatten och i vilken riktning miljöutvecklingen har gått sedan boken kom ut 1962. UR.
Om programmet
En seminarieserie om jordens utveckling genom årmiljonerna fram till idag. Inspelat på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm den 28 januari, 31 mars och 3 juni 2022. Arrangör: Naturhistoriska riksmuseet och Volante.
Produktionsår
2022Kan ses till
30 juni 2025Publicerades
11 maj 2022Medverkande
Henrik Ekman
Lisa Månsson
Dave Goulson
Karin Bojs
Avsnitt
- 1
UR Samtiden - Tyst vår - 60 år senare
Havsörnens räddare. Naturhistoriska riksmuseets forskare Björn Helander är troligen den som kan tillskrivas största äran för att havsörnen överlevde efter miljögifternas frammarsch under 1950- och 1960-talen. Här berättar han om räddningsprojektet. UR.
- 2
UR Samtiden - Tyst vår - 60 år senare
När livet nästan dog ut. Ett enormt vulkanutbrott för 252 miljoner år sedan dödade 95 procent av allt levande på jorden. Vivi Vajda, forskningschef på Naturhistoriska riksmuseet, berättar vad som hände. UR.
- 3
UR Samtiden - Tyst vår - 60 år senare
Massutdöenden under jordens historia. Jorden har drabbats av fem massutdöenden. Det senaste för 66 miljoner år sedan då dinosaurierna dog ut och det största för 252 miljoner sedan då 95 procent av allt liv utplånades. Vivi Vajda, professor vid Naturhistoriska riksmuseet, berättar. UR.
- 4
UR Samtiden - Tyst vår - 60 år senare
Tyst vår - Elizabeth Kolbert om arvet efter Rachel Carson. Biologen Rachel Carson förutspådde såväl artdöd som klimatkris i boken "Tyst vår" 1962. Vetenskapsjournalisten Elizabeth Kolbert berättar om dagens miljöarbete och arvet efter Rachel Carson. UR.
- 5
UR Samtiden - Tyst vår - 60 år senare
Det sjätte utdöendet. Kan en bok göra skillnad? Journalisten och författaren till boken "Det sjätte utdöendet", Elizabeth Kolbert, samtalar med Naturhistoriska riksmuseets Vivi Vajda om vägen ur klimatkrisen. UR.
- 6
UR Samtiden - Tyst vår - 60 år senare
Arvet efter Tyst vår. Ett samtal om hur Rachel Carsons bok "Tyst vår" påverkat miljödebatten och i vilken riktning miljöutvecklingen har gått sedan boken kom ut 1962. UR.
- 7
UR Samtiden - Tyst vår - 60 år senare
Tyst jord. Biologiprofessorn Dave Goulson har i en rad böcker skildrat det lilla men avgörande insektslivet, med bas i sin vilda trädgård i Sussex. Hör en miniföreläsning av Dave Goulson om hur våra insekter mår och om arbetet med den nya boken. UR.
- 8
UR Samtiden - Tyst vår - 60 år senare
Havsörnens roll inom miljöövervakningen. För 60 år sedan var havsörnen akut hotad, men tack vare ett hårt arbete från forskare och frivilliga har den gjort en fantastisk comeback. Peter Hellström, intendent vid Naturhistoriska riksmuseet, har idag ansvaret för uppföljningen av Sveriges havsörnsstam. UR.
- 9
UR Samtiden - Tyst vår - 60 år senare
Miljörörelsens historia. Miljörörelsen växte fram över stora delar av världen under slutet av 60-talet efter att Rachel Carsons bok Tyst vår publicerats 1962. Den uppmärksammade hur användandet av miljögifter inom jordbruket skapade fortplantningsproblem hos flera djurarter. UR.
- 10
UR Samtiden - Tyst vår - 60 år senare
Tyst hav. Tyst hav är ett samtal om tillståndet i haven i Sveriges närområden. Medverkar gör bland annat Patrik Svensson, författare till boken "Ålevangeliet", och Julia Carlström som forskar om den hotade Östersjötumlaren. UR.
- 11
UR Samtiden - Tyst vår - 60 år senare
De sista tumlarna i Östersjön. Östersjötumlaren är vår minsta val. En hotad art med bara ett par hundra individer kvar. Julia Carlström forskar på tumlare och beskriver hoten och de metoder man använder för att försöka rädda arten. UR.
- 12
UR Samtiden - Tyst vår - 60 år senare
Våra okända insekter. I det stora Malaisefälleprojektet mellan 2003 och 2006 samlades 20 miljoner insekter in för att katalogiseras. Med nuvarande metoder kommer det att ta hundratals år. Trots det tidsödande arbetet har redan 2 000 nya arter hittats. UR.
- 13
UR Samtiden - Tyst vår - 60 år senare
Vi har så mycket att lära av Rachel Carson! Det går en röd tråd mellan utgivningen av boken "Tyst vår" 1962 och dagens miljö- och klimatdebatt. Det hävdar Anne Sverdrup-Thygesen i sitt föredrag om hur industrin fortsätter att påverka vår miljö negativt även idag 60 år senare. UR.
- 15
UR Samtiden - Tyst vår - 60 år senare
Stockholm +50 - juridik, politik och påverkan. Kan juridiken hjälpa till och påverka vår miljö? I Colombia har högsta domstolen bestämt att Amazonas är en juridisk person och kan därmed ges rättigheter för att räddas åt nästa generation. UR.
- 16
UR Samtiden - Tyst vår - 60 år senare
Klimatet och medierna. Vad är det som gör att intresset för miljöfrågorna avtar i vissa perioder men blir starkare i andra. Miljöförstöringen däremot har accelererat konstant under samma period. UR.
- 17
UR Samtiden - Tyst vår - 60 år senare
Hur mår våra hav? Kan artificiell intelligens hjälpa till att lösa problemen med utfiskning eller att bedöma när algblomningen kommer att ske? Hur påverkar mikroplasterna i haven alla organismer och på vilket sätt skrämmer marint buller bort djuren i havet från sina livsmiljöer? UR.
- 18
UR Samtiden - Tyst vår - 60 år senare
Hetta. I samband med den långa värmeböljan 2018 blev Izabella Rosengren påmind om hur dåligt hon tålde värme. Hon började fundera över människans förmåga att hantera hetta och detta ämne visade sig vara underrapporterat i medierna. UR.
- 19
UR Samtiden - Tyst vår - 60 år senare
Kunskap ger rikare naturupplevelser. Hela naturupplevelsen blir mer "högupplöst" när man förstår det man ser, säger jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet. Varje år svarar han på ungefär 7000 frågor från allmänheten vilket förbättrar naturkunskapen hos befolkningen. UR.
- 20
UR Samtiden - Tyst vår - 60 år senare
Jakten på miljögifterna. Ända sedan 1960-talet har biologiska prover på växter och djur sparats i stora frysrum hos Naturhistoriska riksmuseet. Miljöprovbanken som den kallas, används till att jämföra nivåerna av miljögifter i naturen nu och då. UR.
