Naturvetenskap

Universums mörka byggstenar. Det finns ungefär fem gånger så mycket mörk materia som vanlig materia i universum. Den kallas mörk just för att den inte syns och vad den består av är fortfarande okänt. Kan det vara hittills okända mörka partiklar? Ruth Pöttgen, universitetslektor i partikelfysik, berättar om den mörka materians gåta, och hur man i experiment vill producera mörka fotoner som kan sönderfalla till mörk materia. UR.

Upptäck partikelfysik. Var ligger forskningens fronter inom experimentell fundamental partikelfysik och hur är det möjligt att undersöka elementarpartiklar, såsom Higgsbosoner och gluoner? Else Lytken, professor i partikel- och kärnfysik, berättar om den mest grundläggande fysiken och arbetet vid den stora hadronkollideraren, LCH, vid Cern. UR.

Solens aktivitet, solstormar och kopplingen till klimatförändringar. Solen ses ofta som orubblig, men den förändras över olika tidsskalor. Det gäller exempelvis periodiska förändringar i antalet solfläckar som upprepas ungefär vart elfte år och solstormar som kan påverka jorden inom bara några minuter eller dagar. Här berättar Raimund Muscheler, professor i kvartärgeologi, om solens aktivitet och solstormar tusentals år tillbaka i tiden. UR.

Grön och hållbar kemi. Hur kan man ersätta organiska lösningsmedel som belastar miljön och kan lämna rester i livsmedelsprodukter med hjälp av koldioxid under tryck? Hur kan man utvinna värdefulla molekyler ur olika restprodukter? Charlotta Turner, professor i analytisk kemi, berättar om aktuell forskning. UR.

Häpnadsväckande migration i naturen. Många djurs liv präglas fullständigt av de långa och till synes omöjliga migrationer de regelbundet genomför, om det så gäller havssköldpaddor eller gnuer, fåglar eller fjärilar. Susanne Åkesson, professor i evolutionär ekologi vid Lunds universitet, berättar om några av de märkliga resorna. UR.

Ett år med fåglarna. Vid Hornborgasjön finns mer än bara tranor. Fågelskådaren Kent-Ove Hvass berättar vad året har att erbjuda i form av spännande arter som kan skådas vid sjön. UR.

Varför måste vi ta bort lupinerna? För tjugo år sedan började lupinerna ta över i Hån och Frösaråsen. Vad gjorde man för att vända trenden? Och vad kan du själv göra åt lupiner på tomten? UR.

Våtmarken ger liv. Mängder av våtmarker har torrlagts i Sverige, men nu återskapas de som aldrig förr och det gynnar oss alla. Naturvårdsbiolog Morgan Johansson förklarar. UR.

Louis E. Brus - Nobelpristagare i kemi. 2023 års kemipristagare belönas för upptäckten och utvecklingen av kvantprickar, nanopartiklar som är så små att storleken styr deras egenskaper. Louis Brus var den första som kunde demonstrera storleksberoende kvanteffekter hos partiklar som svävade fritt i en vätska. Här berättar han själv om sin forskning. UR.

Aleksej Jekimov - Nobelpristagare i kemi. 2023 års kemipristagare Aleksej Jekimov belönas för upptäckten och utvecklingen av kvantprickar, nanopartiklar som är så små att storleken styr deras egenskaper. Här berättar han själv om sin forskning. UR.

Ferenc Krausz - Nobelpristagare i fysik. 2023 års Nobelpristagare i fysik belönas för experiment som har gett mänskligheten nya verktyg för att utforska elektronernas värld inuti atomer och molekyler med hjälp av extremt korta ljusblixtar. Här berättar Ferenc Krausz om sin forskning, där han kunder isolera en enskild ljuspuls som varade i 650 attosekunder. UR.

Pierre Agostini - Nobelpristagare i fysik. 2023 års Nobelpristagare i fysik belönas för experiment som har gett mänskligheten nya verktyg för att utforska elektronernas värld inuti atomer och molekyler med hjälp av extremt korta ljusblixtar. Här berättar Pierre Agostini om sin forskning, där han lyckades framställa och undersöka en serie ljuspulser där varje puls bara var 250 attosekunder lång. UR.

Kung Hans sista resa med Gribshunden. Vraket efter fartyget Gribshunden från 1495 undersöks nu i ett mångvetenskapligt samarbetsprojekt. Med hjälp av analytisk kemi har man kunnat bekräfta att kung Hans hade med sig enorma mängder saffran ombord. UR.

Korallrevens resa från varma hav. För 400 miljoner år sedan var det som idag är Gotland en grund havsvik söder om ekvatorn. Hur gick det till när Gotland och andra öar uppstod? UR.