'%3e%3cpath%20d='M0%2029V0.5L24%2014.8L0%2029ZM2%204V25.5L20%2014.8L2%204Z'%20fill='black'/%3e%3c/g%3e%3cdefs%3e%3cclipPath%20id='clip0_225_93892'%3e%3crect%20width='24'%20height='28.5'%20fill='white'%20transform='translate(0%200.5)'/%3e%3c/clipPath%3e%3c/defs%3e%3c/svg%3e)
UR Samtiden - Flora- och faunavård 2022
17 minMängder av data och källor i Artportalen. I Artportalen samlas data från tiotusentals naturkunniga privatpersoner, professionella aktörer och systematiska inventeringar. Hur hänger allt ihop? UR.
Om programmet
Knärot, björktrast, rosenticka - inrapporterade artdata används dagligen som beslutsunderlag inom naturvård, markanvändning och samhällsplanering. Data från tiotusentals naturkunniga privatpersoner, professionella aktörer och systematiska inventeringar samsas i Artportalen. En årlig konferens, arrangerad av SLU Artdatabanken. Inspelat på SLU Campus i Uppsala den 27 april 2022. Arrangör: SLU Artdatabanken.
Produktionsår
2022Kan ses till
30 juni 2024Publicerades
19 maj 2022Medverkande
Debora Arlt
Mark Marissink
Pav Johnsson
Avsnitt
- 1
UR Samtiden - Flora- och faunavård 2022
15 år av samverkan om artdata och artsök. På den första Flora- och faunavårdskonferensen 1992 efterfrågades uppkopplade "artdatabankomater". Idag, 30 år senare, är tanken verklighet. UR.
- 2
UR Samtiden - Flora- och faunavård 2022
Sveaskogs arbete med artfynd. Många är intresserade av skogsbolagens naturvärdesbedömningar. Peter Bergman, naturvårdschef, ger tre exempel på hur Sveaskog använder sig av Artportalen. UR.
- 3
UR Samtiden - Flora- och faunavård 2022
Artskydd inom skogsbruket. Artskyddsfrågan är i hetluften och Skogsstyrelsen har fullt upp med pågående rättsutveckling. Vad har förändrats i och med de senaste domarna? UR.
- 4
UR Samtiden - Flora- och faunavård 2022
Artportalen i arbetet på länsstyrelsen. Artportalen är viktig i länsstyrelsernas arbete för hotade arter och i exploateringsärenden. Tommy Karlsson, biolog på Länsstyrelsen Östergötland, berättar hur. UR.
- 5
UR Samtiden - Flora- och faunavård 2022
Artdata i kommunerna. Samverkan kring hur artdata används underlättar när kommunala beslut ska fattas. Hur kan artdata göras mer tillgängliga i kommunerna? UR.
- 6
UR Samtiden - Flora- och faunavård 2022
Vem rapporterar i Artportalen? I Artportalen är det till stor del vanliga medborgare som rapporterar in observationer av djur och växter. Men vilka är det som är mest aktiva? Hur gamla är rapportörerna och har det sett likadant ut över tid? UR.
- 7
UR Samtiden - Flora- och faunavård 2022
Kvalitet i fynddata - vad är det? Bedömningen av kvalitet i artfynddata är en fråga om tillämpning och ligger i betraktarens ögon. Egenskaper i fynddata som är viktiga i ett sammanhang kan vara otillräckliga i ett annat. UR.
- 8
UR Samtiden - Flora- och faunavård 2022
Verifiering av data i Artportalen. Hur verifieras uppgifterna om djur- och växtarter som "vanligt folk" rapporterar in i Artportalen? Johan Nilsson från SLU Artdatabanken berättar om arbetet med validering. UR.
- 9
UR Samtiden - Flora- och faunavård 2022
Mängder av data och källor i Artportalen. I Artportalen samlas data från tiotusentals naturkunniga privatpersoner, professionella aktörer och systematiska inventeringar. Hur hänger allt ihop? UR.
- 10
UR Samtiden - Flora- och faunavård 2022
Den svenska rödlistan - vilka data används? Vilka data är viktiga för att se populationstrender och göra bedömningar? Ulf Bjelke från SLU Artdatabanken berättar om sitt arbete med den svenska rödlistan. UR.
- 11
UR Samtiden - Flora- och faunavård 2022
Nollfynd och checklista. Spännande och sällsynta arter rapporteras flitigt till Artportalen. Andra är inte lika "roliga" att rapportera. Det gör statistiken osäker. Här kan checklistor göra nytta. UR.
- 12
UR Samtiden - Flora- och faunavård 2022
Vad en droppe vatten kan säga. Alla organismer lämnar dna-spår från till exempel hud, blad, saliv och avföring. De kallas e-dna (environmental dna) eller miljö-dna. UR.
- 13
UR Samtiden - Flora- och faunavård 2022
Förenkla och vässa naturvärdesinventeringen. Vad innebär en standardiserad naturvärdesinventering? Anders Sjölund, ekolog på Trafikverket, berättar om nya riktlinjer. UR.
