'%3e%3cpath%20d='M0%2029V0.5L24%2014.8L0%2029ZM2%204V25.5L20%2014.8L2%204Z'%20fill='black'/%3e%3c/g%3e%3cdefs%3e%3cclipPath%20id='clip0_225_93892'%3e%3crect%20width='24'%20height='28.5'%20fill='white'%20transform='translate(0%200.5)'/%3e%3c/clipPath%3e%3c/defs%3e%3c/svg%3e)
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
26 min1912 års Norrbottensdräkt. Tidsandan kring förra sekelskiftet var typiskt nationalromantisk. Hembygdsrörelsen började växa fram och det gamla bondesamhället idealiserades. Ett samtal om hur Norrbottendräkten kom till. UR.
Om programmet
Föreläsningar från olika länsmuseer runt om i Sverige. Varje länsmuseum har valt ut berättelser som är relevanta för att beskriva något som rör den egna regionen - det kan vara en historisk person, viktiga händelser eller ett avgörande beslut. Inspelat 2020, 2021 och 2022.
Produktionsår
2022Kan ses till
30 juni 2025Publicerades
28 juni 2022Medverkande
Anja Wrede
Elisabet Martinsson
Avsnitt
- 20
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Mauritz Ådahl reste med Titanic . Möbelsnickaren Mauritz Ådahl emigrerade till Amerika vid 1900-talets början. Efter en resa tillbaka till Sverige skulle Mauritz återvända till Amerika, men han hade köpt biljett på Titanic och blev en av de 123 svenskar som omkom. Historiker Håkan Nordmark berättar och visar några av föremål. UR
- 84
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Järnbruken och Järn-Brita. I Gästrikland har man tillverkat järn i minst 2000 år. Maria Björck, chef för kulturmiljö och arkeologi, berättar om järnets historia och om en av de mest kända brukspatronerna, Järn-Brita på Axmar bruk. UR.
- 109
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Vårt moderna historiska samhälle . I 1970-talsvillan på Jamtlis historieland berättar Martina Andersson hur besökare kan förflytta sig mellan olika epoker för att uppleva historien. UR.
- 110
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Jämtlandsskåpen - praktföremål från sekelskiftet 1700-1800. Jämtlandsskåpen är ett resultat av samhällsutvecklingen som skedde åren kring 1800. Björn Olofsson, 1:e antikvarie, berättar om denna tradition och de olika utförandena som finns på skåpen men också vilka som ägde dem, hur de användes och tillverkades. UR.
- 111
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Armfeldts karoliner. När Karl XII anfaller Norge i söder 1718 har general Carl Gustaf Armfeldt i uppgift att inta Trondheim. Anders Hansson, 1:e antikvarie, berättar om den katastrof som för eftervärlden har blivit känd som Karolinernas dödsmarsch. UR.
- 113
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Storsjöodjuret - saga, myt och verklighet . Det finns källor som beskriver Storsjöodjuret i Jämtland redan i början av 1600-talet. Arkeologen Anna Engman berättar om detta mytomspunna odjur som till och med varit fridlyst under en period. UR.
- 114
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Överhogdalsbonaderna - en riktigt kulturskatt. 1910 var konstnären och fotografen Paul Jonze på en inventeringsresa. I Överhogdal hittade han ett tygbylte som visade sig vara nästan 1000 år gammalt. Torgärd Notelid, avdelningschef och antikvarie, berättar om ett unikt fynd. UR.
- 125
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Engelsbergs bruk, ett vanligt bruk som sticker ut. Malin Andersson, chef på Ekomuseum Bergslagen, berättar om bruket och vad som har gett det en plats på Unescos världsarvslista. UR.
- 126
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Rösträttskämparna i Bohuslän . Kampen för kvinnlig rösträtt har sett olika ut i skilda tider och platser. Jienny Gillerstedt, berättar om hur rösträttskampen såg ut i Sverige och Bohuslän. UR.
- 130
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Strandsittarna . I Bohuslän har många platser präglats av fiskerinäringen. De är av en samhällstyp som saknar motsvarighet i övriga Sverige. UR.
- 132
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Kvinnornas fredssöndag . 27 juni 1915 manifesterade över 90 000 kvinnor runt om i landet och krävde att Sverige skulle medla för fred. Jienny Gillerstedt berättar. UR.
- 133
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Rune Östbergs dragspel och dragspelskulturen i Ångermanland. Har du hört talas om Dragspelsälven? Antikvarien Sandra Klingberg berättar om det omåttligt populära dragspelet som var särskilt älskat i Ådalen och kring Ångermanlandsälven. UR.
- 134
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Snickar Dea. Hon föddes i Ångermanland 1853 och började tälja som sjuåring. Det var redskap till familjen, men också figurer och leksaker. Annso Grahn, hemslöjdskonsulent, berättar om Snickar Deas liv och rika produktion. UR.
- 135
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Sundsvalls stenstad. 1888 brann i stort sett hela Sundsvall ner. Efter branden byggdes staden upp i sten. Johanna Ulfsdotter, antikvarie och kulturmiljöutvecklare, berättar om arkitekter och visar måleri och ornamentik som finns kvar. UR.
- 137
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Ulvö gamla kapell. Johanna Ulfsdotter, antikvarie och kulturmiljöutvecklare, berättar om kapellet från 1620-talet och dess måleri. UR.
- 138
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Yxor, drakar och härdar. Arkeologer hittar sällan spår efter människors ideologiska värld, berättar arkeologen Madeleine Nilsson. Men vid Njurunda gjordes fynd som pekade i rituell riktning. UR.
- 139
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Ämnesjärn, kittlar och långhus. När en hemmansägare i Valla, söder om Sundsvall, plöjde en åker på 1950-talet hittade han en stor järnkittel med nio ämnesjärn. Arkeologen Madeleine Nilsson berättar om rester av ett långhus och andra fynd. UR.
- 140
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Ådalen - 1931. Den 14 maj 1931 briserar en storkonflikt i Västernorrland mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det slutar med att fem personer skjuts till döds. Konservatorn Linnea Sverkersson berättar om händelsen i Ådalen och dess konsekvenser. UR.
- 141
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Broby bro - gravar, runstenar och en historisk plats. Broby bro norr om Stockholm är en plats full av lämningar i form av gravar, runstenar och andra fornminnen. UR.
- 142
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Miljonprogrammets doldisar . Miljonprogrammet förknippas ofta med storskaliga bostadsområden med höga flerfamiljshus. Men även småskaliga områden såsom Berghem i Järfälla ingick i detta bostadspolitiska projekt. UR.
- 143
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Det sovjetiska lägret i Lissma. Mellan Huddinge och Haninge ligger Lissma park. Där låg en herrgård som kom att bli ett interneringsläger för sovjetiska soldater och medborgare. UR
- 144
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Sommarnöjen från förra sekelskiftet. I Velamsund byggdes några av de första sommarnöjena i Stockholms skärgård på 1860-talet. Det blev en samlingsplats för Stockholms urbana elit. UR.
- 145
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Historien om Tumba. Tumba var för några hundra år sedan ren landsbygd men är idag en centralort med 42 000 invånare. Bakom förändringen låg järnvägen och ett pappersbruk. UR.
- 146
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Västerbottens äldsta bil. År 1900 ser apotekaren Jon Hedin i Lycksele för första gången en automobil. Han slår till på en Benz Victoria för 5 000 kronor. UR.
- 147
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Spädbarnsdödlighet och folktro. Hur var livet för ett nyfött barn på en gård på 1800-talet? UR.
- 148
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Den beslagtagna samiska trumman. På 1600-talet hårdnar statens och kyrkans agerande mot samerna. Präster och lappfogdar reser runt för att förhöra, undervisa, fördöma och konfiskera samiska kultföremål. UR.
- 149
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Jacob Gyll - Norrlands sista bödel. Hur var det att arbeta som bödel på 1800-talet? Hör om avrättningarna, men också om den förändrade synen på straff. UR.
- 150
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Världens äldsta skidor. Vid en dikesgrävning 1923 hittades ett par skidor som visade sig vara 5 400 år gamla. UR.
- 152
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
När skönheten kom från byn. Dalarna har en lång tradition inom slöjd, hantverk och företagande. Ett samtal om utvecklingen under 1900-talet. UR.
- 154
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Vad är dalmåleri? Målarna kunde vara soldater, byskolärare eller fattiga bönder som behövde dryga ut sin ekonomi. Sebastian Selvén, antikvarie, berättar om dalmåleriets historia och olika stilar. UR.
- 155
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Hur Borlänge fick en historia. Det som för 150 år sedan var en jordbruksbygd är i dag en stad. Men området har varit känt som något av en centralort från medeltiden. Eva Carlsson, arkeolog, ger en bild av Tunabygdens historia. UR.
- 156
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Rostfritt stål i södra Dalarna. 1921 lyckades man tillverka rostfritt stål i Sverige och efter det blev inget sig likt. Uppfinningen kom att leta sig in i samhällets alla hörn. UR.
- 157
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Hagströms och gitarrtillverkning i Dalarna. 1983 tillverkades den sista elgitarren på AB Albin Hagström. Men fram till dess hade 120 000 gitarrer byggts. UR.
- 158
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Realarvssystemet i övre Dalarna. Än idag syns spåren av systemet i kulturlandskapet. Kristoffer Ärnbäck, byggnadsantikvarie, berättar om hur realarvssystemet har präglat Dalarna. UR.
- 159
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Samer i hela Dalarna. Ett samtal om den samiska närvaron i Dalarna. Samer finns representerade i historiska källor i hela länet. UR.
- 160
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Svenskbyborna på Gotland. 1929 anlände ett tusental människor till Jönköping från Ukraina. Det var svenskbybor som lämnat sin hemby. Omkring hälften av dem kom till Gotland. Sofia Hoas, själv ättling till svenskbyborna, berättar deras historia. UR.
- 161
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Det blodiga året 1361. På morgonen den 27 juli 1361 brakade den sista striden lös mellan den gotländska allmogearmén och den danske kungen Valdemar Atterdags armé. Lars Kruthof, programansvarig pedagog, berättar om händelser under medeltiden som förändrade Gotland. UR.
- 162
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Bildstenar på Gotland. Någon gång mellan 200- och 400-talen började man att resa ristade stenar med bilder på Gotland. Per Widerström, arkeolog, berättar om bildstenarnas rika berättelser och användningsområden. UR.
- 163
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Konstnärsparet Bruce. Norr om Visby ligger konstnärshemmet Brucebo, konstnärsparet Carolina Benedicks Bruce och William Blair Bruces hem. Johanna Pietikäinen, verksamhetsansvarig, berättar om deras liv och konstnärskap. UR.
- 164
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Galgberget i Visby. På en vacker plats utanför Visby har hemska scener utspelat sig en gång i tiden. Lars Kruthof, programansvarig pedagog, berättar om Galgberget som användes för avrättningar från medeltiden till 1840-talet. UR.
- 165
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Krucifixet från Hall Kyrka. Över 90 medeltida kyrkor finns bevarade på Gotland och från dessa finns fantastiska konstskatter bevarade. Lars Kruthof, programansvarig pedagog, berättar om en favorit, krucifixet från Hall kyrka. UR.
- 166
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Kruttornet i Visby. Vid inloppet till den gamla hamnen i Visby ligger Kruttornet. Pedagogerna Jeremy Hardy och Lars Kruthof berättar om tornets historia som vakttorn, fängelse och kruttorn. UR.
- 167
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Solberga kloster. Strax söder om ringmuren i Visby finns resterna av ett nunnekloster som verkade inom cisterciensorden på 1200-1400-talet. Lars Kruthof, programansvarig pedagog, berättar om platsen och nunnornas liv. UR.
- 168
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Gamla residenset. På 1640-talet byggs ett hus i Visby som vittnar om tiden när Gotland blev svenskt. Lars Kruthof, programansvarig pedagog, tar oss med till Gamla residenset som målades av konstnären Johan Bartsch. UR.
- 169
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Visby ringmur. Visby ringmur från andra hälften av 1200-talet är försedd med marktorn och sadeltorn. Lars Kruthof, programansvarig pedagog, berättar om murens syfte och konstruktion, från Hansan till idag. UR.
- 170
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Bronsmasken från Hellvi. Arkeologi erbjuder chansen att berätta en historia som aldrig annars skulle bli berättad, säger arkeolog Per Widerström. Denna gång handlar historien om en ansiktsmask från Hellvi på nordöstra Gotland. UR.
- 171
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Brynstenen från Timans i Roma. Vad kan ett litet sandstensbryne på tio centimeter från mitten av 1000-talet berätta? Väldigt mycket faktiskt. Jeremy Hardy, pedagog och guide, berättar om stora äventyr nedtecknade på liten yta. UR.
- 172
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Den medeltida toaletten. Vid en ombyggnation av Gotlands museum hittades en medeltida toalett. Det är inte vilket dass som helst utan en vattenspolad toalett. Jeremy Hardy, pedagog och guide, berättar. UR.
- 173
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Öjamadonnan. Från Öja kyrka på Södra Gotland kommer en madonnaskulptur som trollbinder besökare med sitt starka uttryck och personlighet. Lars Kruthof, programansvarig pedagog, berättar om denna Mariafigur från 1200-talet. UR.
- 174
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Botair från Akebeck. På en plats mitt i Visby ligger ruinerna efter två kyrkor. Men det var en plats för kult och offer redan under vikingatiden. Jeremy Hardy, pedagog och guide, berättar om platsen där vikingatiden tar slut och medeltiden börjar. UR.
- 175
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Spridningen av järn bland jägare-samlare i det arktiska området. Nils Harnesk berättar om fyndigheter och bevis som flyttar järnframställningen i Norrbotten mycket längre tillbaka än man tidigare trott. UR.
- 176
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Maunoskåpet. 1878 befann sig geologen Fredrik Svenonius i den lilla byn Mauno, norr om Karesuando. Robert Pohjanen berättar om det lilla kabinettsskåpet från 1600-talet som Fredrik Svenonius upptäckte vid sitt besök. UR.
- 177
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Filflaskan från Porsnäs. En filflaska var ett ganska vanligt bruksföremål för förvaring av mjölk och fil. Men den flaska som Robert Pohjanen visar och berättar om här lär ha utgjort Porsnäs bys silvergömma under finska kriget 1809. UR.
- 178
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
En filbunke från Vittangi. Filbunken från Vittangi har en inskription på meänkieli undertill. Inskriptionen berättar om svältåret 1867 och beskriver den sena islossningen och snösmältningen. Robert Pohjanen berättar. UR.
- 179
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Vita duvan. Vita duvan var en gång ett modernt panoptiskt fängelse med ambitioner att återanpassa fångarna till samhället. I dag berättar byggnaden om sin tids filosofi och människosyn. UR.
- 180
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
1912 års Norrbottensdräkt. Tidsandan kring förra sekelskiftet var typiskt nationalromantisk. Hembygdsrörelsen började växa fram och det gamla bondesamhället idealiserades. Ett samtal om hur Norrbottendräkten kom till. UR.
- 181
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Stridbara Siri Holm - en konservativ pionjär. Siri Holm var lärarinna vid flickskolan i Luleå och en ledande gestalt inom Vita Bandet samt rösträtts- och fredsrörelsen i Norrbotten. Hon blev också den första kvinna som valdes in i Luleå stadsfullmäktige 1910. UR.
- 182
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Aareavaara - Norrbottens (hittills) äldsta boplatser. I samband med en arkeologisk urgrävning år 2009 upptäckte Norrbottens museum två boplatser vid Aareavaara, norr om Pajala. Frida Palmbo, arkeolog, berättar om boplatserna som visade sig vara 10 600 år gamla. UR.
- 183
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
100 meter graffiti från 1991. 1991 anordnades ett symposium i Luleå för unga graffitimålare. Paulina Öquist Haugen, etnolog, berättar om målningarna som fortfarande finns kvar i kulvertar och om graffiti ur ett historiskt perspektiv. UR.
- 184
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Fotograf Lea Wikström. Idag har Norrbottens museum ett bildarkiv med cirka 2 miljoner bilder från 1850-talet och fram till idag. Ett samtal om fotoyrket och om en av de första fotograferna i Norrbotten, Lea Wikström. UR.
- 185
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Norrbottens läns arbetsstugor. Nödåret 1902 beslutades det om inrättandet av arbetsstugor i Norrbotten. Ginger Karström, arkivarie Norrbottens föreningsarkiv, berättar om arbetsstugorna som från början var en välgörenhetsinrättning men kom att bli ett redskap i att försvenska barnen. UR.
- 186
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Militära vägar som kulturarv. Tinnerö eklandskap och Bråvalla flygflottilj var två militärhistoriska platser i Östergötland under 1900-talet. Karin Lövgren, verksamhetsutvecklare Kulturarv, berättar om platserna som är intressanta ur flera aspekter så som bevarande och kulturarv. UR.
- 187
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Facits räkneapparat. Facit hade stora framgångar med sina räkneapparater tack vare ingenjörskonst och industridesign. Men olika faktorer ledde till dess fall. UR.
- 188
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Rönnbärsvasen från Reijmyre. Reijmyre glasbruk grundades 1810. Tova Sylvan, föremålsintendent, berättar om Reijmyres historia och framför allt om den unika jugendvas från 1913 som finns i museets samlingar. UR.
- 189
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Bergsgraven. För 4500 år sedan begravdes en man, en kvinna, ett litet barn och en hund på en plats som ligger i utkanten av dagens Linköping. Per Nilsson, arkeolog, berättar om graven, gåvorna och om gravens plats på utställningen idag. UR.
- 190
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Düsseldorfer Schule & svenska konstnärer. Konstnärerna Marcus Larson från Åtvidaberg och Josefina Holmlund från Stockholm studerade vid Düsseldorfskolan. Melanie Klein, konstintendent, berättar om skolan och det nya som förespråkades där. UR.
- 191
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Två favoriter ur konstsamlingen. Det är populärt att tala om ett föremåls proveniens, säger konservator Johan Roos. På Östergötlands museum finns två tavlor av konstnären Niklas Lafrensen med väldokumenterad proveniens och en intressant historia. UR.
- 192
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Porträtt från Maria Tesch fotoateljé. Maria Tesch drev i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet en fotoateljé i Linköping. Jim Löfgren, bildarkivarie, berättar om arbetet med Östergötlands museums samlingar, arkiv och den nya konstutställningen - Verkligheter. UR.
- 194
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Det textila arvet på Löfstad slott. Man har ofta lite slarvigt sagt att tiden stannade på Löfstad slott när Emelie Piper avled, säger Anna Djuvfelt, textilkonservator. På slottet finns tusentals textila föremål och nu pågår ett arbete för att bättre ta hand om och bevara textilierna. UR.
- 195
UR Samtiden - Länsmuseerna berättar
Emilies gåva. 1926 avled Emelie Piper på Löfstad slott. Hon testamenterade slottet till Östergötlands museum och Riddarhuset. Ragnvi Andersson, museipedagog, berättar om testamentet och hur de arbetar för att efterleva Emelies önskan. UR.
